Coffee Stain

Måste, måste, MÅSTE skriva medans the high fortfarande flyger genom kroppen!
-JAG KLARADE DET!

Yep. Det Gjorde Jag.

SMASKIGT!
Happeh Faces!

Som den observante kanske märker, har något hänt.

Är det att hösten är kommen? Har vinden vänt? Är messias äntligen här?

Nej.

Det är en trio i kaffekoppar.

Anna bemödade sig att komma förbi och på ynka halvtimman förvandla något fult, till något...latte-vackert. Naturligtvis är konsten min, men i övrigt är det mest koder och intelligens som ligger bakom. Nu är jag rätt så nöjd!

Nu är snart sista dagen på andra veckan klar. Det har varit en vecka av unravelings och tidiga morgonpeppningar från oväntade personer, det har varit kaffe i mängder, det har varit coping-strategier utan dess like.

Och tro det eller ej, men jag tror att jag är vid liv, fortfarande.

Om jag kunde sända lite tankar, skulle jag göra det till alla sötnosar som börjar plugga idag.
May the sun shine onto your faces and the force be with you.

Jag vet inte om man kan kalla det en cykel.
Men jag tror att det faktiskt KAN vara så man BRUKADE benämna "det".
Detta transportmedel, eller verktyget för att  sk mindre djävligt, ta sig från ett ställe till ett annat, behöver oljas då volymen på min mp3 (som jag spelar för att slippa oljudet) börjar komma upp i farligt höga decibell. Oh vey! Jag vet, det är väl bara att SMÖRJA "det" då tänker ni.

Men nehäedå!

Eller liksom, det finns gränser för min tekniska begåvning och denna skrothögs utvecklingsmöjligheter.

Man kan vara mer eller mindre peppad på att vakna.
Jag var ju inte värst peppad idag kan jag säga.
Men lika fullt.

Man kan säga att jag inte riktigt har jobbat i hop ett koncept som denna bloggen ska kretsa kring ännu. Mina föregående blogg-projekt har startat med en superawesome idé och även avslutats, inte en så lång tid efter idéen uppkom, i samband med att jag och mina idéer har förändrats (samt att idéen inte var så superawesome som jag till en början trodde).

Men i huvudsak skriver jag denna bloggen för att i den mån det är möjligt, undvika att prata sönder min omgivning. Eller åtminstone minimera skadan. Därför att jag gillar ord. Jag gillar sådant som går att få ned på text eller uttrycka i text, tankar, känslor, tankar om känslor, eller bara bullcrap i allmänhet som ens lilla kropp är för liten för att rymma ensam. Jag skriver mycket och gärna enbart för min egen skull också men kan även motivera den här bloggen som någonslags kanal för att hålla de människor som vill, "in the know", då många av dem börjar spridas för vinden. 

Rent generellt tror jag också att de saker som ger en mest är de som har struktur fast med en genomgående känsla av frihet och som endast kräver så mycket som man har att ge. Därför kanske jag ska låta frihet råda, även här.

Tamtamtaaaaaaam! *ödesdiger musik i bakgrunden*

Jag sa det.
Harry P versionen av "simsalabim ÖPPNA dig!".
Ordet i sig ska tydligen härstammat från grekiskans "anapneo" som till engelska översätts till "to draw breath or to revive".

Detta är naturligtvis ingenting som jag bryr mig om, jag gillar bara att lära mig onödiga saker, för att sedan använda dem som ett sätt att förvirra min omgivning.

Jag sa det.
Förvirra min omgivning.
(..Och ibland mig själv)

Faktum är att jag är väldigt fascinerad av Harry P, på ett väldigt oskyldigt och sött sätt bör tilläggas. Jag har just läst ut den första boken "The Philosophers Stone", för kanske femte gången, och är fortfarande lika begistrad. I synnerhet Dumbledore. Och Ron då. Jag vet inte riktigt vad som är bäst.. Tokig magi, eller alla tokiga svordommar och kraftord ..? Jag menar: "Gallopin' Gorgons", "mimblewimble", "Gulpin' Gargoyles", "Codswallop", does it get any better..?

Nä, trodde väl inte det. (även fast det förmodligen gör det)

Avslutar med några visdomsord från Mr Dumbledore himself, när han talar om the Philosophers Stone och varför den var tvungen att förstöras:

"You know, the Stone was really not such a wonderful thing. As much money and life as you could want! The two things most human beings would choose above all - the trouble is, humans have a knack of choosing precisley those things which are worst for them."

NEXT! The Movie!

Jag är på en kort visit i mitt hem från min exil i inlandets djupa skogar. Därför har jag börjat ta i saker som tynger mig. Ordna upp mobilabonemanget, extrakolla när skolan faktiskt börjar, tvätta, SAMT kolla lite på blogg-designen (för att motiveras att dra iväg igen, stiga upp tidigt i morgon och brumma iväg på mopeden, åter igen till mitt liv som Snusmumriken).

Jag dock är extremt road av mina egna datakunskaper.

Jag menar, jag betraktar mig själv egentligen ganska begåvad i att BRUKA burken. Men nu när en systemåterställning och diverse defragmentalisering (eller vad det nu heter) har gjorts, inser jag att jag är YTTERST begränsad i mina faktiska kunskaper.

Detta roar mig. (och oroar mig)

Något som inte är fullt lika roligt är att jag gett mig på att skapa headern. Jag ska visa konstverket längre ned också. Det är desvärre inte klart av ovanstående anledning. Vilket jag hoppas att nyligen hemkommna vänninan ska hjälpa mig med.^^